Embryoåterföring
Dagarna efter äggplocket var nog de värsta dagarna rent psykologiskt. Eftersom vi ”bara” fick ut 4 ägg (jag skriver bara eftersom man siktar på att få ut åtminstone 10 i en IVF-cykel) är det lite mindre chans att det kommer finnas något embryo att föra tillbaka in. Efter ÄP fick vi direkt en tid på onsdagen för embryoåterföring. Ifall det inte finns något att föra tillbaka så skulle de ringa. Varje gång mobilen ringde så fick jag panik och tänkte att inget av äggen hade blivit befruktat eller att de hade dött. Som tur var så ringde de aldrig och på onsdagen så var jag tillbaka, hade sällskap av min mamma då min man var bortrest med jobbet.
På plats fick jag veta att 2 av 4 ägg hade blivit befruktade. I min broschyr från kliniken står det att omkring 50-70% blir befruktade så jag hade inte räknat med att det skulle vara fler, var mest glad att det fanns åtminstone ett. Min man har spermier av god kvalitet så befruktningen gick till på ett ”vanligt” IVF-sätt (om man nu kan kalla det för vanligt i ett provrör) men det betyder att man tillsätter spermierna till ägget i provröret och låter de själva ta sig in i ägget för befruktning. Det finns även något som heter ICSI - Intra Cytoplasmatic Sperm Injection som kan användas då spermierna är av sämre kvalitet eller om ägget har ett hårt yttre och är svårt att befrukta. Då används mikroinjektion av en spermie in i ägget för att öka chansen till att skapa ett embryo.
Så när jag kom till kliniken så fick jag veta att embryologerna hade valt ut det finaste embryot för återföring direkt och det andra skulle odlas vidare och om det såg fint ut efter ytterligare några dagar (5-dagars embryo dvs. blastocyst) så skulle det frysas in.
Jag fick sätta på mig en sjukhusklänning och strumpor precis som vid äggplocket och sen fick vi gå in till samma rum som äggplocket skedde i. Väl inne så gör läkaren i ordning allt och för in en slang i livmodern. Ultraljudsstaven hålls denna gången på utsidan av magen och jag får hålla i den själv för att se vad som händer. Läkaren behöver inte se på ultraljudsbilden utan jag förstår det som att det mest är för oss och att hon känner och ser nerifrån att hon är på rätt ställe. Hon är på plats rätt omgående och sen sprutas 2-dagars embryot in, det är alldeles för litet att se med blotta ögat men man ser luftbubblan som den lämnar efter sig när den kommit på plats.
Sen är det klart. Det gjorde inte det minsta ont och efter att ha suttit i den där gynstolen ett antal gånger nu var det knappt ens obehagligt. Läkaren, sköterskan och embryologen var alla väldigt snälla och trevliga så jag kände mig rätt lugn.
Så i det här läget är jag alltså en ruvare på ett 2-dagars embryo av toppkvalitet. Håll tummarna nu!